Så kontrollerar du ett företag i Sverige

Var hittar jag officiella uppgifter om ett svenskt företag?

De tre viktigaste officiella källorna är: Bolagsverket, som för företagsregistren och erbjuder söktjänsten “Sök företagsfakta” (Näringslivsregistret); Skatteverket, som ansvarar för momsregistrering, godkännande för F-skatt och arbetsgivarregistret; samt EU:s VIES-system, där du verifierar motpartens EU-momsnummer före en EU-intern transaktion.

Vid sidan av de officiella källorna finns privata tjänster (t.ex. allabolag.se) som aggregerar register- och finansdata. De kan vara praktiska, men de är inte registret — vid avvikelser gäller uppgiften hos Bolagsverket eller Skatteverket.

Grundläggande registeruppgifter om svenska företag är offentliga, men förda på svenska och uppdelade mellan Bolagsverket och Skatteverket, så du måste läsa och sätta samman dem själv. Kopior av vissa dokument, till exempel årsredovisningar, kan vara avgiftsbelagda.

Vad är organisationsnummer och hur läser man det?

Organisationsnumret är en 10-siffrig identifierare för en svensk verksamhet i formatet XXXXXX-XXXX. För företag som registreras hos Bolagsverket (bland annat aktiebolag) tilldelas numret av Bolagsverket vid registreringen. Den första siffran anger gruppen av företagsformer — aktiebolagens nummer börjar på 5.

En enskild näringsidkare får inget eget nummer — ägarens personnummer är identifieraren. Därför kan sådana verksamheter vara svårare att hitta i offentliga källor än bolag.

Det svenska momsregistreringsnumret bildas direkt av organisationsnumret: prefixet SE, numrets 10 siffror och ändelsen 01 — totalt 12 siffror efter SE. Det är detta nummer du använder vid verifiering i VIES-systemet.

Hur kontrollerar du ett svenskt företag steg för steg?

1. Be motparten om organisationsnumret — du hittar det också på fakturor, i avtal och oftast i sidfoten på webbplatsen.

2. Sök upp företaget i Bolagsverkets söktjänst (”Sök företagsfakta”) och jämför namn, företagsform, adress och status med det motparten uppgett. Notera vem som företräder bolaget (styrelsen och firmateckningen).

3. Bekräfta hos Skatteverket momsregistreringen, godkännandet för F-skatt och — om företaget uppger anställda — registreringen som arbetsgivare.

4. Vid EU-interna affärer, verifiera EU-momsnumret (SE + 12 siffror) i VIES-systemet och spara verifieringsbekräftelsen.

5. För ett aktiebolag, gå igenom den senaste årsredovisningen som lämnats till Bolagsverket: omsättning, resultat, eget kapital, antal anställda.

6. Kontrollera verklig huvudman och om företaget är i konkurs, likvidation eller företagsrekonstruktion.

Vilka företagsformer finns i Sverige?

Den vanligaste formen är aktiebolag (AB) — ett bolag med begränsat ansvar. Enligt Bolagsverket kräver ett privat aktiebolag ett aktiekapital på minst 25 000 kronor (gränsen sänktes 2020) och ett publikt aktiebolag — 500 000 kronor. I ett handelsbolag (HB) ansvarar bolagsmännen personligen och solidariskt för förpliktelserna; i ett kommanditbolag (KB) har minst en bolagsman (komplementären) obegränsat ansvar, medan övriga (kommanditdelägare) ansvarar upp till sin insats.

Företagsformen berättar vem som ansvarar för förpliktelserna och vilka rapporteringskrav företaget har: varje aktiebolag lämnar årsredovisning till Bolagsverket, medan en enskild firma inte gör det. Utförliga beskrivningar av formerna finns på myndighetsportalen verksamt.se.

Hur kontrollerar du moms, F-skatt och arbetsgivarregistrering?

Momsregistreringen och arbetsgivarregistret förs av Skatteverket — där kan du också få bekräftat statusen för ett visst företag. Vid EU-interna affärer verifierar du motpartens EU-momsnummer (SE + 12 siffror) i VIES-systemet; spara gärna en daterad bekräftelse ifall det blir en granskning.

En svensk särart är F-skatten. Ett företag som är godkänt för F-skatt ansvarar självt för sina preliminärskatter och avgifter. Enligt Skatteverket kan den som betalar för utfört arbete till en uppdragstagare utan godkännande för F-skatt vara skyldig att göra skatteavdrag (som huvudregel 30 % av arbetsersättningen). Därför kontrollerar svenska motparter rutinmässigt F-skatten innan avtal ingås — och det bör du också göra.

Signaler värda att reda ut: företaget uppger försäljning men saknar momsregistrering; det uppger anställda men finns inte i arbetsgivarregistret; det fakturerar ”med F-skatt” trots att godkännande saknas.

Vad är skillnaden mellan registrering hos Bolagsverket och hos Skatteverket?

Det är två oberoende registreringar — och båda bör kontrolleras. Bolagsverket bekräftar den juridiska existensen: att bolaget finns, vem som företräder det och vilken status det har. Skatteverket bekräftar skatteregistreringarna: moms, F-skatt och arbetsgivarstatus. Ett företag kan finnas hos Bolagsverket och ändå vara avregistrerat från moms — eller tvärtom.

Tänk på enskilda näringsidkare: en enskild näringsidkare behöver inte alls registrera sig hos Bolagsverket (registreringen är frivillig och skyddar främst namnet), men registrerar sig hos Skatteverket för att bedriva verksamhet. Att en enskild firma saknas hos Bolagsverket betyder alltså inte att den inte finns — men desto viktigare blir det att bekräfta skattestatusen.

Publicerar svenska företag årsredovisningar?

Ja — enligt Bolagsverket ska varje aktiebolag lämna in en årsredovisning till Bolagsverket oavsett storlek, och inlämnade årsredovisningar är offentliga. Enskilda firmor lämnar inte in årsredovisningar till registret, och handelsbolag bara i vissa fall (bland annat när en bolagsman är en juridisk person eller företaget överskrider storleksgränser).

Ur årsredovisningen utläser du omsättning, nettoresultat, eget kapital och antal anställda — grunden för att bedöma den ekonomiska ställningen. Tänk på aktualiteten: årsredovisningen beskriver ett avslutat räkenskapsår och kan vara långt över ett år gammal när du läser den. Enligt Bolagsverket medför sen inlämning förseningsavgifter, och långvarig försening kan till och med leda till tvångslikvidation av bolaget — en saknad färsk årsredovisning är därför en viktig varningssignal.

Hur läser du ett svenskt bolags årsredovisning — vad ska du titta på?

En årsredovisning består av några fasta delar: förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna; hos bolag med revisor tillkommer revisionsberättelsen.

Vad ska du titta på i praktiken? För det första eget kapital: är det positivt, och krymper det inte år för år. För det andra resultat och omsättning: ett enstaka svagare år är ingen dom, men en fallande trend är en signal. För det tredje antalet anställda: en plötslig minskning kan föregå problem. För det fjärde revisorns uttalande, om det finns: ta anmärkningar i revisionsberättelsen på allvar.

Du behöver inte vara finansanalytiker — det räcker att jämföra de senaste två-tre åren och fråga motparten om det som sticker ut.

Har varje svenskt bolag en revisor?

Nej. Enligt Bolagsverket kan ett litet privat aktiebolag välja bort revisor om det under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren inte har överskridit minst två av tre gränsvärden: i genomsnitt 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. I praktiken innebär det att många små bolags räkenskaper inte granskas av en oberoende revisor.

Vad betyder det för kontrollen? En saknad revisionsberättelse hos ett litet företag är normalt, inte en varningssignal. Vid större avtal är det ändå värt att veta om siffrorna du grundar beslutet på har granskats oberoende. Uppgifter om revisorn finns i bolagets registrering hos Bolagsverket och i själva årsredovisningen.

Hur kontrollerar du om ett företag har skulder hos Kronofogden?

Bolagsverkets register visar inte aktuella betalningsdröjsmål. Indrivning av fordringar i Sverige sköts av Kronofogden — om en verksamhet har skulder registrerade för indrivning är offentlig information som du kan fråga myndigheten om. Det är ett av de billigaste och mest effektiva komplementen till registerkontrollen innan du ger kredit.

Det är också värt att veta att en betalningsanmärkning inte utfärdas av Kronofogden utan av privata kreditupplysningsföretag, bland annat på grundval av myndighetens uppgifter. En fullständig bild av betalningsförmågan får du därför först genom att kombinera källorna: företagsregistret, skatteregistreringarna och skulder hos Kronofogden.

Hur kontrollerar du konkurs, likvidation och rekonstruktion?

Företagets status i Bolagsverkets register visar bland annat: konkurs (boet förvaltas av en konkursförvaltare), likvidation (frivillig eller tvångsvis — bolaget avvecklas) och företagsrekonstruktion (företaget drivs vidare under skydd medan det förhandlar med borgenärerna). Dessa tre statusar innebär helt olika risker — behandla dem inte som utbytbara.

Kontrollera statusen strax innan du skriver avtal och före större betalningar — statusen kan ändras inom några veckor. Titta också på historiken: en nyligen genomförd avregistrering från moms- eller arbetsgivarregistret, täta byten av styrelse eller adress kan vara tidiga varningstecken.

Hur kontrollerar du verklig huvudman?

Enligt Bolagsverket ska de flesta svenska företag anmäla sin verkliga huvudman till det register som Bolagsverket för — skyldigheten följer av lagen om registrering av verkliga huvudmän från 2017, som genomför EU:s penningtvättsregler. En verklig huvudman är den person som ytterst kontrollerar företaget — som huvudregel genom mer än 25 % av andelarna eller rösterna, direkt eller indirekt.

Åtkomst till registeruppgifterna kräver e-legitimation, och åtkomstreglerna inom EU har under senare år justerats till följd av EU-rättspraxis — aktuella krav hittar du på bolagsverket.se. Att veta vem som verkligen står bakom en motpart är särskilt viktigt vid större avtal och när ditt eget företag omfattas av penningtvättsregelverket.

Hur kontrollerar du ägarna till ett svenskt bolag (aktiebok)?

Sverige har inget centralt, offentligt aktieägarregister för privata bolag — hos Bolagsverket kan du inte se vem som äger aktierna. Enligt verksamt.se ska dock varje aktiebolag föra en aktiebok, och aktieboken är offentlig: bolaget ska hålla den tillgänglig för var och en som begär det.

I praktiken är det enklast att be motparten själv om ägarstrukturen (utdrag ur aktieboken) och stämma av den mot registret över verkliga huvudmän, som omfattar personer med kontroll över mer än 25 %. En avvikelse mellan uppgiven ägare och registeruppgifterna bör redas ut innan du skriver på ett avtal.

När och hur ofta bör du kontrollera en svensk motpart?

Minimum är en kontroll före det första avtalet och före varje transaktion med förskottsbetalning eller kredit. Ett företags status kan förändras på några veckor: avregistrering från moms, inträde i likvidation eller konkurs annonserar sig sällan långt i förväg.

Goda vanor: upprepa kontrollen vid avtalsförnyelse och när kreditgränsen höjs; följ nyckelleverantörer och nyckelkunder regelbundet, t.ex. kvartalsvis; spara daterade verifieringsbekräftelser (t.ex. VIES-resultatet) — de dokumenterar din omsorg om affären senare skulle visa sig problematisk.

Hur säkerställer du att du talar med det riktiga företaget?

Registren bekräftar att företaget finns — inte att personen som skriver till dig faktiskt företräder det. Bedragare utger sig gärna för att vara sunda, trovärdiga företag: de kopierar namn, organisationsnummer och logotyp och byter bara ut bankkontot eller e-postadressen.

Enkel säkerhetshygien: jämför avsändarens e-postdomän med företagets officiella webbplats; bekräfta telefonnummer och bankkonto via en kanal från en officiell källa (företagets webbplats, registret), inte från fakturan du fått; var särskilt försiktig vid ett plötsligt ”byte av kontonummer” strax före en betalning. Vid stora belopp: ring numret från den officiella webbplatsen och bekräfta ordern och betalningsuppgifterna. Registerposten säger att verksamheten finns — resten måste bekräftas genom att du ringer upp.

Vad ska du se upp med? Varningssignaler

Typiska varningssignaler när du verifierar en svensk motpart: ett mycket ungt företag som söker ett stort kontrakt eller långa betalningsvillkor; inget godkännande för F-skatt eller momsregistrering trots uppgiven verksamhet; ingen färsk årsredovisning eller en årsredovisning som lämnats in för sent; täta byten av namn, styrelse eller adress; adress hos ett ”virtuellt kontor” utan verklig närvaro; avvikelser mellan vad företaget uppger om sig självt och registeruppgifterna.

Ingen enskild signal är avgörande i sig — ett ungt företag kan vara en utmärkt partner. Men flera signaler samtidigt är ett gott skäl att be om förklaringar, säkra betalningen (förskott, kortare villkor, en mindre första order) eller helt enkelt välja en annan leverantör.

Hur lång tid tar det att kontrollera ett svenskt företag och vad kostar det?

Att göra det själv är inte ett klick. Du söker upp företaget hos Bolagsverket på svenska, bekräftar skattestatusen (moms, F-skatt) separat hos Skatteverket, verifierar EU-momsnumret i VIES och sparar en daterad bekräftelse — och för varje motpart är det tid, plus risken att läsa fel på en status eller en bolagsform. Kopior av bokslut och kommersiella kreditupplysningar kostar därtill.

Om du kontrollerar motparter regelbundet eller vill ha allt samlat, kortar en NordScan-rapport hela processen till en enda sökning: registeruppgifter, statusar och ekonomi samlade på ditt språk. Sökningen är gratis, och fullständiga rapporter köper du bara när du verkligen behöver dem.

Hur kontrollerar du ett svenskt företag utan att kunna svenska?

Registren och källdokumenten är till största delen på svenska (Bolagsverket har delvis engelskspråkig service), och statusar och företagsformer är lätta att blanda ihop — likvidation är inte samma sak som konkurs, och ett handelsbolag skiljer sig i grunden från ett aktiebolag i fråga om bolagsmännens ansvar.

NordScan visar uppgifter om svenska företag på 9 språk: statusar, företagsformer och finansiella fält är översatta och förklarade, och rapporten länkar till källorna, så att du alltid kan gå till originalet. Skriv in organisationsnumret eller företagsnamnet i sökningen och se hela rapporten — den snabbaste vägen från ”jag har fått ett erbjudande” till ”jag vet vem jag har att göra med”.

De viktigaste begreppen i korthet

Organisationsnummer — företagets 10-siffriga identifierare (format XXXXXX-XXXX). Moms — svensk mervärdesskatt; EU-momsnumret är SE + numret + 01. F-skatt — skattegodkännandet: företaget sköter sina egna skatter. Årsredovisning — årsredovisningen som varje aktiebolag lämnar till Bolagsverket. Verklig huvudman — den person som ytterst kontrollerar mer än 25 % av företaget. Konkurs, likvidation och företagsrekonstruktion — tre olika statusar med helt olika innebörd. Aktiebok — aktieboken som bolaget självt för. Betalningsanmärkning — en anmärkning som utfärdas av kreditupplysningsföretag. Firmateckning — reglerna för vem som får teckna firman.

Dessa dryga tio begrepp räcker för att röra sig tryggt i registren och en motparts dokument.

Vanliga frågor

Hur många siffror har ett svenskt organisationsnummer?

Tio, i formatet XXXXXX-XXXX. Aktiebolagens nummer börjar på 5. EU-momsnumret är SE + de 10 siffrorna + 01.

Är det gratis att kontrollera ett företag i Sverige?

Rådata hos Bolagsverket, status hos Skatteverket och EU-moms i VIES är offentliga, men utspridda på tre olika ställen, förda på svenska och något du själv får tolka (statusar, bolagsformer, finansiella tal). Fullständiga kopior av bokslut kan vara avgiftsbelagda. Vår rapport samlar dessa delar till ett läsbart svar.

Hur kontrollerar du ett svenskt momsnummer?

EU-momsnumret (SE + 12 siffror) verifierar du i EU:s VIES-system. Den nationella momsregistreringen bekräftas av Skatteverket.

Vad betyder ”godkänd för F-skatt”?

Att företaget är godkänt för F-skatt och självt sköter sina preliminärskatter och avgifter. Enligt Skatteverket kan betalning för arbete till en uppdragstagare utan F-skatt medföra att betalaren måste göra skatteavdrag.

Vad betyder statusen ”konkurs”?

Konkurs: en domstol har konstaterat att företaget är på obestånd, och boet förvaltas av en konkursförvaltare. Det är den allvarligaste varningsstatusen för en motpart.

Vad är skillnaden mellan likvidation och konkurs?

Likvidation är avveckling av ett bolag (frivillig eller tvångsvis) där förpliktelserna regleras; konkurs beror på obestånd. Likvidation kan också gälla ett friskt företag som helt enkelt lägger ner.

Måste svenska företag offentliggöra årsredovisningar?

Varje aktiebolag lämnar in årsredovisning till Bolagsverket och den är offentlig. Enskilda firmor lämnar inte in till registret; handelsbolag bara i vissa fall.

Är allabolag.se ett officiellt register?

Nej — det är en privat tjänst som aggregerar data. De officiella källorna är Bolagsverket och Skatteverket; vid avvikelser gäller deras uppgifter.

Hur kontrollerar du vem som företräder ett svenskt bolag?

I Bolagsverkets register: bolagets registrering visar styrelsen och firmateckningen — vem som får teckna firman och i vilken konstellation.

Hur läser jag utländska register om ett svenskt företag på svenska?

Skriv in organisationsnumret eller företagsnamnet i NordScans sökning — rapporten visar registeruppgifter, statusar och finansiella fält samlade på ett ställe, med länkar till de officiella källorna.

Relaterade guider

• Bolagsverket — det svenska företagsregistret förklarat
• Så startar du ett företag i Sverige — steg för steg
• Enskild firma i Sverige — skatt och kostnader
• Aktiebolag (AB) i Sverige — så fungerar det och vad det kostar
• Att driva verksamhet i Sverige — skyldigheter och formaliteter